Man över bord



Vi träffade 19-åringarna Cecilia Larsson, Annie Larsson och Josefine Liljeholm, tre fräscha brudar från Sandviken! Tjejerna gav oss tips på hur man håller sig fräsch på en festival trots bajjamajor, tomma tvålbehållare och brist på rinnande vatten
Vilka är era allra bästa hygientips?
- Svettservetter! Eller våtservetter, som det väl egentligen heter. Torrschampo, make up-servetter… Alla typer av servetter! En massa jäkla smink och spray-deo. Och ha med sig mycket kläder så man kan bli torr och fräsch. Gummistövlar är också det bästa man kan ha!
Hur svårt är det att hålla sig fräsch?
- Det är jobbigt. Man ser ut som ett helvete efter att det har regnat eller efter en lång konsert.
Tycker ni att det är viktigt hur ni ser ut här?
- Alltså det är ju festival, man måste släppa loss lite! Men man vill ju inte se ut som någon som inte har duschat på två veckor. Lite fräsch, men man får ju vara skunkig här.
Det är långt ifrån första gångerna som de här tjejerna är på festival. Armband från Sweden Rock, Getaway Rock och Peace & Love pryder deras handleder. Förutom hygienknepen tipsar de om att ha lås på tältet, och att alltid gå på toa ihop så att ingen kommer bort. På tal om det så är alla överens om vad som är det allra äckligaste på en festival: bajjamajjorna.
- När vi vaknade i morse kände vi kissdoft. Och igår kväll fanns det varken papper eller tvål, och eftersom det inte finns några lampor var det kolsvart därinne. Man såg inte vad man gjorde, men vi var ju tvungna att gå på toa! Men vi sätter oss inte på ringen, man står typ i 90 grader.
Vänjer ni er någonsin vid festivalsnusket?
- Ja, man lever som man lär! Vi vill ju vara här och vi vill campa, så då har man inte så mycket val. Men det finns inget skönare än att komma hem och lägga sig i sin säng nyduschad och mätt, och känna “tack gode Gud för att jag har ett hus att sova i”!
- Beatrice Odin
Efter konsertens slut så gick jag ivrigt mot stället där vi skulle mötas, stället där jag träffade dig utav en ren slump och stället där jag såg dig för första gången. Egentligen så kände jag dig inte alls, då vi bara hade bytt några ord och kollat på några konserter tillsammans. Men det räckte för att jag skulle bli intresserad, det var något som jag inte kunde förneka. När vi väl möttes upp igen och gick vidare till nästa konsert så är jag så otroligt glad att jag följde med dig och dina vänner och inte gick tillbaka till tältet med dem andra. Jag är glad för att då fick jag tillbringa mer tid med dig och det var då som jag fick känna hur det var att få dina varma armar runt omkring mig.
Det var den sista konserten på hela festivalen och folket var som galna när första låten drog igång. Jag stod där stelfrusen som en pinne och log, sneglade mot dig några gånger i hopp om att du skulle titta tillbaka och så höll det på tills jag plötsligt stod i dina armar och jag inte längre frös. Allt kändes så himla bra, på ett konstigt sätt som jag inte själv förstår mig på. Att en spritt språngande främling kan göra en kväll så bra är konstigt och nu om bara några dagar så får jag träffa dig igen. Då hoppas jag att du inte längre är någon främling, för då vill jag lära känna dig på djupet och tillbringa mer tid med dig än några enstaka timmar som vi gjorde sist. Jag både längtar och är livrädd. Rädd att göra bort mig eller att det hela kommer att sluta i katastrof. Men om jag ska vara helt ärlig så är jag ganska säker på att det kommer att bli väldigt trevligt, för det har det varit varje gång vi har pratat hittills. En ny start, en ny början på en härlig vänskap.